Naturliga bakterier håller snömögel borta

Naturliga bakterier håller snömögel borta

Vinterhalvåret kan vara en tuff tid för gräset på golfbanan. Angrepp av mikroorganismer samt snö, is och blåst kan orsaka betydande skador på greener och fairways. En av de mikroorganismer som angriper gräset är svampen snömögel (Michrodochium nivale). Snömögel finns framförallt i områden med kortvarigt eller inget snötäcke. För att angreppet av snömögel ska utvecklas krävs en mottaglig värd (gräset), en aktiv parasit (svampen) och ett lämpligt mikroklimat (temperatur och fuktighet). När svampen infekterar gräset skadas eller hämmas viktiga funktioner i växten. Svampangreppen lämnar efter sig cirkelformade områden där gräset är dött eller växer dåligt.

Snömögel kan spridas på många olika sätt. Svampens sporer (och mycel) kan följa med luftströmmarna men också fastna på skor och maskiner. Snömögel finns eller kan finnas latent i gräset och angreppet kan uppstå när det är rätt luftfuktighet och temperatur. Gräset vitgröe (Poa annua) är värst drabbat, men snömögel kan drabba alla gräsarter.

Behovet av kemiska bekämpningsmedel minskar

Inom ramarna för Mistraprogrammet MASE har forskare i Uppsala tagit fram en bakterie som kan hålla snömöglet i schack. Sedan 2004 har MASE arbetat med att identifiera och ”förädla” en lämplig jordbakterie. Det visade sig så småningom att bakterieisolatet ME700 (en gramnegativ bakterie) hade lämpliga egenskaper och genom att fermentera bakterien kan den är förvaras och transporteras på ett praktiskt sätt. De fältförsök som genomfördes på fem golfbanor, från Götaström i Skillingaryd i söder till Timrå i norr var lyckade. På banor där höstangrepp av snömögel är vanliga visade ME700 vara väl så effektiv som de traditionella fungiciderna (kemiska bekämpningsmedel).

”ME700 har visat goda resultat i södra Sverige och vi förväntar oss att liknande betingelser kan uppnås på golfbanor i Storbritannien”, säger Leif Johansson på MASE. Fältförsök med biologiska bekämpningsmedel genomförs vid på Sports Turf Research Institute i Bingley i Storbritannien. Lyckas ME700 i Storbritannien öppnas potentialen att nå större marknader i norra Europa och på den amerikanska ostkusten. I dessa områden har man nämligen ett klimat som påminner om det i södra Sverige.

Svenska Golfförbundet följer MASE:s arbete med att hitta alternativa bekämpningsmedel med stort intresse. Inom ramarna för sitt miljöarbete vill förbundet bidra till att användningen av kemiska fungicider minskar. Många golfbanor ligger i eller i närheten av naturreservat och vattentäkter, och det är inte osannolikt att användningen av kemiska bekämpningsmedel blir belagda med restriktioner eller förbud i framtiden.

Vägen till golfbanan kan bli lång

Även om försöken med ME700 blir lyckade är det inte säkert att bakterien kan kommersialiseras.

Enligt EU-lagstiftningen gäller samma lagstiftning för mikroorganismer som för kemiska växtskyddsmedel. Toxicitetstester, miljökonsekvensbeskrivningar, riskanalyser och andra studier kostar miljontals kronor. Det tar minst fem år bara att få den aktiva substansen godkänd och ytterligare minst två år för produktgodkännande. Det gäller alltså att ha en starkt tro på marknadspotentialen för alternativa bekämpningsmedel på golfbanor och ha en god finansiering fram till kommersialiseringen.

Jordbakterier kan vara nyttiga i många olika sammanhang

MASE:s forskning visar att naturligt förekommande jordbakterier kan odlas fram för att senare återföras till jorden för att kortvarigt komplettera den befintliga bakteriefloran. Resultatet kan bli att växande jordbruksväxter får bättre motstånd svampar och andra sjukdomsangrepp, bättre tillväxt och snabbare mognad. Sedan starten 2004 har MASE genomfört över 200 fältförsök med upp till tio olika mikroorganismer. I försöken har resultaten jämförts med standardodlingsmetoder inklusive kemiska bekämpningsmetoder. Forskarna har sett positiva effekter från bakterierna i de flesta av de försöksserier som genomförts. Försöken har skalats upp från småskaliga områden till ytor som täcker flera hundra hektar.

Artikeln publicerad i April 2010