CF850E71-8F05-4042-ACE8-0C082782E3B5

”…det finns uppskattningsvis 60 000 båtar som inte är i sjödugligt skick, och där många antagligen aldrig mer kommer att sjösättas. Några av båtarna kommer kanske att renoveras av entusiaster men för många uttjänta fritidsbåtar återstår bara skrotning.”

Sverige har en kuststräcka på 2 700 km och tar man med alla vikar, uddar och öar blir strandremsan 8 000 kmSammanlagt finns det mer än 60 000 öar och 95 000 farbara sjöar och 1 000 km kanalerDet är därför inte oväntat att att det finns massor med fritidsbåtar i Sverige

Exakt hur många båtar det finns vet ingen men uppskattningar pekar på storleksordningen 880 000 båtar, alltså en båt på var åttonde svensk. Ungefär en tredjedel är motorbåtar med motor på minst 10 hk utan möjlighet till övernattningEn femtedel av båtarna är jollar, ekor och roddtar utan motor och ungefär lika stor andel är öppna båtar med motor under 10 hkAndelen båtar som det går att övernatta i är ungefär 23 procent. 

Svenskarna använder sina båtar och i medeltal är man ute på sjön 25 dagar per år. Oftast rör det sig om dags- och fisketurer. Många som äger en fritidsbåt är medlem i en båtklubb och de 1 000 båtklubbarna har ungefär 250 000. Det finns ungefär 1 500 hamnar för fritidsbåtar i Sverige och undersökningar visar att intresset för ett liv till sjöss kommer att vara fortsatt stort i framtiden.

Även båtar åldras

Att gamla bilar skrotas och att en stor del av materialen och komponenterna återvinns ser de flesta av oss som en självklarhet. I Sverige rör det sig om ungefär 200 000 bilar som skrotas varje år. 

Även båtar åldras, skadas eller havererar, vilket gör det finns uppskattningsvis 60 000 båtar som inte är i sjödugligt skick, och där många antagligen aldrig mer kommer att sjösättas. Några av båtarna kommer kanske att renoveras av entusiaster men för många uttjänta fritidsbåtar återstår bara skrotning. Här finns det bland annat många plastbåtar som är 30 – 40 år gamla.

Våren 2007 stod vi med en segelbåt som vi behövde skrota. Efter att ha undersökt möjligheterna att bli av med båten på ett ansvarsfullt sätt insåg vi att det inte fanns något fungerande system för omhändertagandet av uttjänta båtar i Sverige. Vi stod med ett problem som vi ville hitta en lösning på”, berättar Maria Rindstam som är delägare i företaget Båtskroten. Jag och Josefin Arrhénborg startade därför ett företag på Muskö i Stockholm Skärgård med inriktning på att skrota gamla båtar på ett miljöriktigt sätt. Vi har under flera år arbetat med båtskrotning i mindre skala men nu är det dags att utöka verksamheten till hela Sverige.

Kvalitetssäkrad process

Branschorganisationen SweBoat driver sedan några år tillbaka ett projekt med syftet att utveckla ett system för att ta hand om båtar som ingen längre vill ha. I projektet deltar Båtskroten Sverige och Stena Recycling och det hela stöttas ekonomiskt av Tillväxtverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Ett landsomfattande återvinningssystem håller nu på att byggas upp och Båtskroten i Sverige är en nyckelspelare i sammanhanget. Företaget har flera års erfarenhet av att skrota båtar och kommer bland annat att ansvara för en hemsida där båtägare kan anmäla sin båt till skrotning.  

I början var det mycket att lära och att ta reda på, mycket regler, teknik och processer. Vi kände också att det var viktigt att hitta bra samverkanspartners så att vi kunde stå för helheten i systemet. Snart hade vi provskrotat ett antal båtar och kunde formulera Båtskrotens processer så att de skulle vara kvalitetssäkrade, trygga för människorna och skonsamma för miljön”, fortsätter Maria Rindstam. Idag tar vi emot båtar från hela Sverige, från mindre båtar till brunna skepp, från träbåtar till segelbåtar i glasfiber. Vi har också fått ett fantastiskt gensvar på marknaden, uppmärksamhet i media och även fått ta emot pris ur Näringsministern hand som framgångsrika entreprenörer.

”I projektet med SweBoat och Stena Recycling har vi vidareutvecklat vår affärsmodell och bland annat arbetat med att ta fram en tydligare bild av vad det verkligen kostar att skrota båtar av olika storlekar och material”.

Nationellt system med lokala aktörer

26810B21-1C9D-4E05-91D8-98D82908F8AC

Grundarna av företaget Båtskroten, Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg.

Hur fungerar då båtskrotningsystemet i praktiken? ”På Båtskrotens hemsida finns en blankett där du beskriver båten som ska skrotas. Det rör sig om material, fabrikat, längd, vikt och var båten finns att hämna. Särskilt viktigt är det att deklarera om båten innehåller farligt avfall, exempelvis bränslen, oljor, asbest och blymönja. Baserat på uppgifterna gör vi en beräkning av skrotningen kommer att kosta”, berättar Maria.

”Från insamlingsplatsen transporteras båten till lokal förbehandling och sådana”förbehandlare” finns på ett 25-tal platser i Sverige. Efter förbehandlingen transporteras de olika materialen och komponenterna till återvinning. En viktig miljöaspekt är ju transporterna och genom förbehandlingen minskar behovet av transporterDet är viktigt att våra samarbetspartners delar vårt miljötänk. Vi är även delaktiga och engagerar oss i olika forum som rör båtar och miljön”, avslutar Maria Rindstam.

Förutom plastbåtar ingår träbåtar i skrotningssystemet. Här gäller det dock att vara försiktig då båtarna kan innehålla farliga kemiska ämnen, exempelvis gamla bottenfärger. De delar av båten som förbränns måste därför lämnas till anläggningar med rökgasrening.

Artikeln publicerad i april 2015