Handeln med textilier är i högsta grad internationell och många olika näringsgrenar är inblandade i stegen från odlingen av naturfibrer – eller framställningen av konstfibrer – till den slutliga produkten. Det kan exempelvis röra sig om bomullsodling, fårskötsel, skogsbruk, petrokemi och transporter.

Miljöpåverkan uppstår i hela tillverkningskedjan och de miljöaspekter som uppmärksammats mest är vattenförbrukning, kemikalieanvändning, avfall och utsläpp av klimatgaser. Under senare år har konsumenter och olika frivilligorganisationer visat ökat intresse för de sociala förhållandena under framställningen av textilier.

I många av tillverkningsprocesserna är kemikalier inblandade och tillsätts ofta till produkten för att uppnå olika funktioner. Exempelvis anti­bakteriell behandling av sportkläder, flamskyddsbehandling av möbeltextilier, impregnering av allväderskläder, samt tillsats av biocider för att undvika mögel och skadeinsekter vid transport och förvaring.

Textilbranschen har tagit flera olika initiativ för att minska miljöpåverkan och förbättra de sociala förhållandena. Ett sådant exempel är Better Cotton Initiative, där H&M, Ikea, GAP, Adidas och ett antal andra företag har gått samman för att förändra den konventionella bomullsodlingen. Ett annat exempel är förteckningar över farliga kemiska ämnen som ska undvikas inom alla led inom textilindustrin. Slutligen finns det flera olika miljömärkningssystem för textilier, exempelvis Öko-Tex, Nordisk Miljömärkning Svanen, EU-Ecolabel och Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

Flera svenska textildesigners och forskare har tagit sig an hållbarhetsfrågan från en utgångspunkt där utvecklingen av smarta och miljöanpassade textilier är i centrum. Nya fibrer och smarta textilier kan nämligen ge både miljöfördelar och material med nya funktioner.

Miljöanpassad materialutveckling

Textilier består ofta av flera materialslag i olika kombinationer. Naturfibrer utgörs exempelvis av bomull, lin, hampa, ull, kokos eller silke och konstfiber kan bestå av polyester, polyamid, polyuretan och cellulosa. Inom textilbranschen arbetar man med miljöanpassning av båda fibertyperna.

”Miljöanpassat mode måste inte nödvändigtvis betyda att man återgår till konventionella naturmaterial, som lin, bomull och hampa”, konstaterar designern och företagsledaren Camilla Norrback vid camilla norrback AB. ”I min roll som designer har jag utforskat nya material och gjort plagg av bambu, återvunna PET-flaskor och sojafibrer. Arbetet med miljöanpassade kollektioner inleddes för tio år sedan och 2005 skapade jag begreppet ”Ecoluxuary”. Vi kompromissar aldrig i ambitionen att kombinera hög kvalitet, design och artistisk frihet med hållbar utveckling”, fortsätter Camilla.

”Vi har nyligen börjat använda sojafiber, som är ett mjukt och skönt textilmaterial med bra värmebevarande förmåga. Sojafiber brukar kallas för vegetabilisk kashmir och framställs av biprodukter från tillverkningen av exempelvis tofu och sojamjölk”, avslutar Camilla Norrback. Bilden visar en klänning som är tillverkad i sojafiber.

Klänning tillverkad i sojafiber

Ett annat exempel på nya material och framställningsmetoder i modebranschen är kläder gjorda i Tencel, som är ett mjukt och lätt tyg med många användningsområden. Tencel, som är det vanligaste varumärket för Lyocellfibern, tillverkas av samma råvara som viskos – alltså cellulosa från träd. Tillverkningen sker emellertid i ett slutet system där kemikalierna kan återanvändas många gånger. Resultatet blir lägre kemikalieförbrukning och minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med cellulosamaterialen modal och viskos. Tenceltyger är biologiskt nedbrytbara.

Smarta textilier

Vid Textilhögskolan i Borås forskar Linda Worbin på smarta textilier. I begreppet smarta textilier ligger material som kan känna av och reagera på omgivningen. Kläder som blir svala när det är varmt, rutiga mönster som blir randiga, textilier som aktivt kan kontrollera ljudabsorptionen i ett rum, och gardiner som lyser upp i mörker, är exempel på funktioner som kan dölja sig under begreppet smarta textilier.

”Inledningsvis undersöker jag materialen ur ett estetiskt och funktionellt perspektiv, men jag ser stora möjligheter vad det gäller att bidra till hållbar utveckling”, säger Linda. ”Kan textilierna ändra mönster, form eller struktur får vi en mängd olika uttryck ur samma material. Ur miljösynpunkt är detta av stor betydelse då de flesta av oss känner ett behov av att byta ut och förändra kläder och andra textilier. Smarta textilier kan få flera liv, vilket är fördelaktigt med tanke på resursanvändning och avfallsfrågor”, konstaterar Linda.

Mistra Future Fashion

Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning (Mistra) satsar 40 miljoner kronor under fyra år i ett forskningsprogram som kallas Mistra Future Fashion. ”Låt modet leda samhället mot en mer hållbar framtid”, konstaterar Britt-Inger Andersson, idéutvecklingsansvarig vid Mistra. ”I programmet vill vi lyfta upp mode och demonstrera en industri med flera dimensioner. En verksamhet som står inför stora globala och miljömässiga utmaningar, men där det finns mycket kreativitet och innovationskraft”, fortsätter Britt-Inger. Forskningsprogrammet omfattar följande fokusområden:

  • Marknader och affärsmodeller i förändring.
  • Designprocesser och innovativa material.
  • Hållbar konsumtion och kundbeteende.
  • Policyinstrument.

”En del i Future Fashion handlar om nya fibrer och det händer mycket inom detta område. Både vad det gäller traditionella fibrer och nya material”, säger Britt-Inger. ”Vi som konsumenter kommer säkert att vilja använda bomull i framtiden, men den måste produceras på ett mer hållbart sätt. Slöseriet med vatten och kemikalier vid odling och produktion är för närvarande inte acceptabelt. Vi bör också se till att utnyttja resurserna bättre och återanvända fibrerna”, konstaterar Britt-Inger.

”Idag finns ny teknik, innovativa material och internationella initiativ som är lovande. Vidare skapar unga människors intresse för mode stora möjligheter till förändringar. Modeindustrin är global och nya synsätt kan snabbt få genomslag”, avslutar Britt-Inger Andersson vid Mistra.