Rapporten The Second Hand Effect uppskattar miljönyttan med att köpa och sälja begagnat. Bara Blockets användare bidrog under 2016 till besparingar motsvarande ett års trafikutsläpp i Stockholm.

Secondhandhandeln bidrar till att de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar med miljontals ton varje år, säger Lena K Samuelsson vid Schibsted Media Group. Foto: Schibsted.

Schibsted Media Group lanserade under våren 2017 sin andra årliga internationella rapport om miljönyttan med att köpa och sälja begagnade varor. Genom att köpa begagnat i stället för nytt bidrar användarna på Schibsteds marknadsplatser till att de potentiella utsläppen av klimatpåverkande gaser minskade med 16,3 miljoner ton under 2016.

”Vi kallar rapporten The Second Hand Effect och genom den vill vi sprida kunskap om den fantastiska insatsen våra användare gör tillsammans. De är våra verkliga miljöhjältar och vi har nu räknat fram hur stor miljönytta de gör”, säger Lena K Samuelsson, EVP Communications and CSR Schibsted Media Group.

60 miljoner unika besökare per månad

I årets The Second Hand Effect deltog åtta av Schibsteds 30 internationella marknadsplatser. Det rörde sig om Blocket i Sverige, Finn i Norge, Leboncoin i Frankrike, Subito i Italien, Vibbo i Spanien, Tori i Finland, Jófogás i Ungern samt Avtio i Marocko.

”Varje dag är det miljoner människor som köper och säljer varor och tjänster på våra digitala marknadsplatser. Tillsammans har marknadsplatserna över 60 miljoner unika besökare varje månad. Genom en unik beräkningsmetod har vi nu en bild av hur mycket koldioxid användarna sparar varje år om de köper begagnat istället för nytt. Vi kallar det en potentiell besparing”, fortsätter Lena K Samuelsson.

The Second Hand Effect lanseras nu som en global sajt och med en kampanj i våra egna medier och sociala medier. De deltagande marknadsplatserna driver under 2017 egna kampanjer för att höja medvetandet kring miljöfrågorna och begagnathandeln i sina egna marknader”.

Hur mycket är 16,3 miljoner ton koldioxid?

En vanlig soffa består av trä, stål, plast, textilier och andra material. I IVL:s beräkningsmodell tar man hänsyn till klimatpåverkan från de olika materialen under soffans livscykel. Foto: Schibsted.

”Tänk dig att all trafik i Paris står stilla i sex år. Resultatet blir minskade koldioxidutsläpp (CO2e; koldioxidekvivalenter) i storleksordningen 16 miljoner ton. Lika stor mängd koldioxid släpps ut om du tillverkar 66 miljoner soffor”, konstaterar Lena K Samuelsson.

”Våra beräkningar visade att Blockets användare bidrog under 2016 med en sammanlagd potentiell besparing på 0,8 miljoner ton CO2e. Det motsvarar att trafiken skulle stå still i Stockholm i ett år, eller 923 019 tur- och returresor med flyg mellan Stockholm och New York. Allra störst bidrag kom från användarna i Frankrike. Handelssiten Leboncoin har 22 miljoner unika användare varje månad och den potentiella utsläppsminskningen var 7,5 miljoner ton CO2e. Det motsvarar det årliga klimatavtrycket från 917 528 invånare i Frankrike”.

”Produktgrupper som ger störst potentiell koldioxidbesparing och annan miljönytta då de säljs som begagnade är jeans, mobiltelefoner, cyklar och lädersoffor. Hushållsmaskiner kan också ge stora besparingar men då ska man undvika att sälja och köpa utrustningar som är mer än tio år gamla. De är ofta ineffektiva vad det gäller energi- och vattenanvändning och kan innehålla farliga kemikalier”, avslutar Lena K Samuelsson.

Unik beräkningsmetod

Beräkningen av minskad klimatpåverkan från marknadsplatserna genomfördes i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Den grundläggande frågan var: Hur mycket minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser per år genom handeln med begagnade varor, under förutsättningen att varje begagnad produkt ersätter tillverkningen av en ny motsvarande produkt? I praktiken innebär detta att om en person köper en begagnad soffa, i stället för att köpa en ny, hamnar den begagnade soffan inte i avfallscontainern och någon ny behöver inte tillverkas.

Beräkningsmetoden bygger på följande förutsättningar:

  • Den som köper en begagnad produkt väljer att inte köpa motsvarande ny produkt. Utsläppen av växthusgaser från tillverkningen av den nya produkten undviks därmed.
  • Den begagnade produkten behöver inte kasseras och det uppstår därför inte några utsläpp av klimatpåverkande gaser under avfallshanteringen.

De produktkategorier som ingick i beräkningarna var sådana som hade en stor volym i form av privata annonser på handelsportalen och där annonsen ledde till försäljning. Vidare skulle produkterna inom en viss kategori vara rimligt lika så att materialsammansättningen och klimatpåverkan blev representativ för produktkategorin. Produktkategorier som husdjur, servicetjänster, konsertbiljetter, resor och husrum ingick inte beräkningarna. Undersökningen omfattade sammanlagt cirka 50 procent av privathandeln med begagnade varor på de åtta marknadsplatserna.

För varje produkt gjordes en livscykelanalys. För de material som ingick i produkten beräknades klimatdata för utvinningen av råvarorna, tillverkningen av produkten och avfallshanteringen då produkten tjänat ut. En produkt som klassades i kategorin ”soffor och stolar” bestod i medeltal av 30 procent trä, 11 procent stål, 38 procent plaster, 10 procent polyester, 7 procent bomull, 3 procent läder och 1 procent ull. Motsvarande sammanställningar av vilka material som ingick gjordes för de övriga produktkategorierna.

Beräkningsmodellen omfattade även klimatpåverkan från transporten av produkten från säljaren till köparen, samt utsläppen som orsakades av energianvändningen vid marknadsplatsernas serverhallar och kontor.

Det finns ett antal förenklingar som är inbyggda i beräkningsmeoden, exempelvis uppskattningen av vilka material som ingår i en viss produkt. Vidare är det inte alltid självklart att återanvändning av en gammal produkt skapar miljöfördelar. Exempelvis innehåller gamla frysar och kylskåp farliga kemikalier och har högre energiförbrukning än nya produkter. Enligt IVL visar metoden på ett rimligt sätt den potentiella klimatnyttan av återanvändning av olika konsumentprodukter.

Artikeln publicerades i maj 2017.