En fossilbaserad, kortlivad produkt av ömtåligt material. För alla som någon gång råkat riva upp en maska låter hållbara strumpbyxor nästan som en självmotsägelse. Men en tillverkare kanske har receptet med återvunnet nylon och zero waste-tillverkning.

”Hållbarhet är inte bara ett delområde för oss, det genomsyrar allt. Vi försöker verkligen se på hela produktens livscykel i vår affärsmodell – det är det som gör oss hållbara på ett unikt genomgripande plan”, säger Andreea Toca, Hållbarhets- och varumärkeschef på Swedish Stockings. Foto: Swedish Stockings.

”Vi växer! Vi är verksamma över hela världen, med distributörer i Sverige, Kanada, USA och runt om i Europa, och just nu satsar vi på vår webbhandel. Vi har alltid sagt att vårt uppdrag är att förändra hela strumpbyxindustrin, så vi måste växa för att kunna påverka”, säger Andreea Toca, Hållbarhets- och varumärkeschef på Swedish Stockings.

Varje år tillverkas två miljarder par strumpbyxor i världen, och de är en ökänt kortlivad vara – när de använts ett fåtal gånger kastas de i regel bort. De stickas oftast i en blandning av nylon och elastanfibrer, där nylonet ger styrka medan elastanet (som också kallas spandex eller lycra) bidrar med töjbarhet och komfort.

”Både nylon och elastan är petroleumbaserade produkter. Jag tror vi alla kan vara överens om att människan har ett osunt beroende av olja – men vi försöker ändra på det på alla sätt vi kan”, säger Andreea Toca.

Swedish Stockings – det enda hållbara alternativet på marknaden enligt företaget själva – tillverkar sina strumpbyxor av återvunnet nylon. I insamlingsprogrammet Swedish Stockings Recycling Club kan kunderna också skicka in sina utslitna strumpbyxor för återvinning i utbyte mot rabatt på nya. Men hållbarheten går djupare än så, försäkrar Andreea Toca:

”Vi utgår från hållbara material, både återvunna och naturligt oljefria. Men vi har också en hållbar tillverkningsprocess: inga utsläpp, färgningsvattnet cirkuleras och renas, inget avfall uppstår i produktionen. Vi använder oeko tex-certifierade färger och anläggningarna är kontrollerade och certifierade. Vi skulle förstås inte kunna göra det vi gör utan att dra fördel av teknik och innovation från andra håll.”

Samma egenskaper som nytillverkade fibrer

Swedish Stockings arbetar med garner från flera leverantörer. Nilit och Q-nova är mekaniskt regenererade garner som görs av spill från tillverkning av sportkläder, respektive spill från tillverkningen av ny nylon. Econyl regenereras kemiskt av gamla fisknät och mattrester.

”Material från produkter som använts måste renas och innehåller fler tillsatser, då är kemisk återvinning bättre. För produktionsspill är mekanisk återvinning enkelt och effektivt – materialet bara hackas upp, smälts ned och extruderas”, säger Andreea Toca, och förklarar att garnerna valts med omsorg:

”Kvalitet och funktion är lika viktigt som hållbarhet, och vårt återvunna garn har samma egenskaper som nytillverkad nylon. Den enda märkbara skillnaden är att återvunnen nylon alltid är matt, inte blank. Men matta strumpbyxor är också de vanligaste.”

Elastiska fibrer försvårar

Tillverkningsanläggningen i Italien, där strumporna först stickas av återvunna nylongarner för att sedan färgas. Allt spill återförs till processen. Anläggningen drivs av solenergi, och vattnet från färgningen renas på plats med en ozonprocess. Foto: Swedish Stockings.

Elastan är ett huvudbry för textilåtervinning. Den töjbara fibern används mer och mer i olika sammanhang, i stretchjeans och andra plagg, och försvårar återvinningen. Dels är det alltid en svårighet att separera fibrerna från varandra i blandmaterial – oftast hackas hela plagg bara i småbitar. Fram tills helt nyligen har elastiska fibrer dessutom inte kunnat återvinnas alls. I ett par strumpbyxor kan det finnas två kilometer nylontråd, tätt hopflätad med elastan.

”Det är inte möjligt idag att använda gamla strumpbyxor som råvara till nya, eftersom det inte finns några metoder på kommersiell nivå för att separera nylon från elastan. Men det finns många som försöker lösa det här, och vi samarbetar med Mistra Future Fashion som studerar sådana separationsmetoder. Vi kommer att komma ut med en rapport om det i slutet av 2019”, berättar Andreea Toca.

De strumpbyxor som samlas in i återvinningsprogrammet får istället nytt liv som fyllnadsmaterial i glasfibertankar.

”Tankarna används som oljekärl i industrin, och strumpbyxorna ersätter jungfrulig plast. Intresset för återvinningsklubben är stort och vi försöker utöka den, vi har nyligen öppnat en insamlingsstation i USA. Att man måste skicka in strumpbyxorna med posten är en tröskel för många, men vi försöker göra det mer tillgängligt. Vi vill att det ska vara lika självklart att återvinna sina strumpbyxor som att panta flaskor”, säger Andreea Toca.

Längre livslängd ett viktigt mål

Råvaran till garnet i Leopard Tights är spill från tillverkning av sportkläder. Andra garner regenereras från insamlade fisknät och mattludd. Foto: Swedish Stockings.

Företaget startades som en motreaktion mot planerat åldrande, att produkter designas för kortare livslängd än vad som vore möjligt. När grundarna såg dokumentären ”Glödlampskonspirationen”, slogs de av att att strumpbyxor inte alltid varit den engångsprodukt de utvecklats till idag – en gång var de exklusiva kvalitetsprodukter som reparerades av skräddare.

”Att produkter håller kortare tid än vad de skulle kunna göra är ett stort problem i hela vår vardag, och nylon brukade vara mycket starkare”, säger Andreea Toca. Hon fortsätter:

”Det skulle vara fantastiskt om vi kunde nå så långt att vi kan utveckla våra egna fibrer. Men vi gör vad vi kan med dagens teknologi, och vi har en hel uppsättning metoder i vår tillverkning för att få strumpbyxorna att hålla längre: vi spinner nylonet runt elastanet istället för jäms med, vi stickar i 3D för att öka styrkan, vi gör tåförstärkningar, och så vidare. Men att det är skira och ömtåliga material går inte komma ifrån idag.”

Önskan om att få större kontroll över leverantörskedjan och mer inflytande i industrin är något som sporrar Swedish Stockings att fortsätta växa. Men man vill också uppmana till mer medveten konsumtion:

”Två miljarder strumpbyxor per år blir stora volymer. Vi kommer att fortsätta vara innovativa – det tar oss i rätt riktning – men vi ska också uppmuntra folk att bara köpa det de behöver och att laga och återanvända när det är möjligt. Vi lever i en slit-och-släng-kultur, och det måste vi ändra på”, avslutar Andreea Toca.

Artikeln publicerades i januari 2019.