Stiftelsen H&M Foundation verkar för hållbar utveckling och stimulerar textilt nytänkande. Det har lett till unik fiberåtervinning – och det hållbara modets största innovationssnabbspår.

”Min roll är att driva vårt arbete inom fokusområdet Planet. Allt stiftelsen gör syftar till att bidra till uppfyllelsen av FNs globala utvecklingsmål 2030, och inom Planet arbetar vi för att hitta innovationer som kan hjälpa till att göra modeindustrin cirkulär”, säger Erik Bang, innovationsansvarig på H&M Foundation. Foto: H&M Foundation.

”Genom att stötta banbrytande innovation i sitt allra tidigaste skede, innan den är kommersiell eller ens vetenskapligt bevisad, tror vi att vi kan förändra en av världens största och mest planetintensiva industrier till verka inom planetens gränser och på så sätt säkra allas våra levnadsvillkor”, berättar Erik Bang, Innovation Lead på H&M Foundation.

Den icke-vinstdrivande globala stiftelsen deltar i utbildningssatsningar tillsammans med UNICEF, i vattenprogram med WaterAid, i jämlikhetsprogram med CARE, och driver många lokala projekt i olika länder. Uppdraget är att vara en katalysator för positiv förändring överallt.

Sprider och tillgängliggör teknologi

H&M Foundation ligger helt utanför H&M-gruppens företagssfär, men med en närhet till den: den finansieras privat genom donationer från H&M-gruppens grundare och huvudägare Stefan Persson – och drar fördel av H&M:s erfarenhet, kunskap och kontaktnät i industrin.

”Med det i ryggen har vi över de senaste fyra åren kunnat bygga oss en egen position och ett nätverk globalt för att maximera vår måluppfyllelse som icke vinstdrivande stiftelse”, säger Erik Bang.

Stiftelsen driver inga initiativ som gagnar specifika kommersiella intressen. Praktiskt innebär det bland annat att alla forskningsresultat tillgängliggörs för hela industrin som open source-lösningar.

Det är vårt uppdrag att bidra till allmännytta, och ett sätt för oss att maximera positiv förändring. Gör vi den tillgänglig för fler kan teknologin tas i bruk i stor omfattning globalt”, säger Erik Bang.

Världens största innovationstävling

2015 instiftade H&M Foundation ett nytt hållbarhetspris: Global Change Award. För att skynda på den behövliga omställningen av mode- och textilindustrierna till mer cirkulära metoder ville man öppna ett snabbspår för disruptiva innovationer – och initiativet fick snabbt stort genomslag.

Israeliska Algae Apparel, en av vinnarna av Global Change Award 2018, tar emot sitt pris. Företaget utvecklar hudvänliga biofibrer och miljövänlig textilfärg med alger som råvara.
”Priset ger oss möjlighet att fortsätta vår forskning och utveckling, att anställa fler, öka antalet labbtimmar och utvärdera fler olika alger”, säger Renana Kelbs, en av grundarna. Foto: H&M Foundation.

”Vi sitter just nu och väljer vinnarna i fjärde rundan av GCA. Deltagandet slog rekord i år igen och vi ser det som ett starkt bevis på viljan från hela världen att vara med och förändra modeindustrin och vårt samhälle till något som är verkligt hållbart och samtidigt inspirerande”, säger Erik Bang. ”Det är ett väldigt krävande men framförallt inspirerande arbete att se alla dessa bidrag.”

I år är temat digital innovation, något som har lockat 6 640 bidrag från 182 länder. De sökande ska vara företag i tidig fas med nya idéer, tekniker eller affärsmodeller, som kan bli omvälvande för någon del av den textila värdekedjan – allt från design och transportlösningar till tillverkningstekniker och återvinning. En expertpanel utser fem vinnare som får dela på en miljon euro. De får också delta i ett acceleratorprogram med nedslag i Stockholm, New York och Hongkong, som låter dem bygga industrikontakter för att ta sin teknik till marknaden.

”Vi söker innovation i sitt allra tidigaste skede så det är naturligt att alla inte kommer att lyckas. Det tar tid innan de kommer ut i handeln eller appliceras i värdekedjan, men med vår årslånga accelerator som vi driver med Accenture och KTH Innovation hjälper vi teamen att skära bort många år av utveckling, för vi har bråttom”, förklarar Erik Bang.

Vinnarlistan flödar av kreativitet: Tandem Repeat vill göra tyger som håller längre med hjälp av självläkande egenskaper från bläckfiskgener. Orange Fiber spinner cellulosa från citrusrester – en jätteresurs – till textil. Moral Fiber (tidigare Amber Cycle) återvinner polyester till nya tyger med hjälp av mikrober.

”Flera av teamen från de tidigare omgångarna har idag pågående samarbeten och pilotprojekt med industrin och vissa finns faktiskt redan i handeln. Förstaårsvinnarna Orange Fiber gjorde till exempel för en tid sedan en kollektion med Ferragamo. Men utöver de fem årliga vinnarnas egna framsteg ser vi att både deras innovationer och GCA i sig hjälper till att driva aktiviteten i industrin framåt”, berättar Erik Bang. ”Det är ännu större och viktigare för GCA kan inte ensamt ta fram all den innovation som behövs för att förändra en av världens största industrier.”

Textilåtervinningens heliga graal

Behovet av förändring är akut. Klädproduktionen i världen har dubblats på femton år, med ökande efterfrågan från en växande global medelklass. Och den underliggande ekonomin är i allt väsentligt linjär.

Idag finns ingen kommersiellt gångbar teknologi för att göra en ny skjorta av en gammal eller återvinna ett polyesterplagg till ett nytt”, säger Erik Bang. ”Industrin är helt beroende av nya råvaror för sin tillväxt.”

H&M Foundation och forskningsinstitutet HKRITA i Hongkong har tagit fram en hydrotermisk metod för att materialåtervinna kläder av blandmaterial. Kläderna läggs i en sorts tryckkokare där en biologiskt nedbrytbar agent frilägger fibrerna. Den unika lösningen är open source och ska göras tillgänglig för hela modeindustrin till 2020. Foto: H&M Foundation.

För två år sedan inledde H&M Foundation ett samarbete med HKRITA (Hong Kong Research Institute of Textiles and Apparel) kring textilåtervinning. Redan efter ett års samarbete nådde man ett stort genombrott: en ny hydrotermisk metod för att separera de olika fibrerna i blandtextilier, tyg som består av flera material. Att dela upp fibrerna är en förutsättning för att sedan kunna återvinna dem – och för första gången hade man lyckats få ut fibrer av tillräckligt hög kvalitet för att göra nya tyger.

”Enkelt förklarat är det en tryckkokare. Vi använder ett slutet system med vatten, värme, tryck och en biologiskt nedbrytbar kemikalie för att på kort tid separera textilfibrerna. Det unika är att vi får ut polyestern som fiber utan kvalitetsförlust vilket möjliggör att vi kan producera återvunnen fiber som är avsevärt billigare än ny”, förklarar Erik Bang.

Återvinning av rena bomullstyger på fibernivå är en teknologi under uppsegling (se artikeln ”Nya textilfibrer ur skummet av de gamla”). Men att göra blandtextilier tillgängliga för återvinning är något av textilåtervinningens heliga graal, eftersom det skulle öppna upp en mångdubbelt större råvarureserv.

”Vi delar in material i tre grupper: syntetiska, som polyester, cellulosabaserade, som bomull och tencel, och animaliska, som ull och siden. Det finns ingen exakt siffra på hur stor andel av världens kläder som är blandtextil – men tittar jag på mina egna senaste köp har cirka 80 procent en mix av två eller fler av dessa materialgrupper”, konstaterar Erik Bang.

I september 2018 öppnades en pilotanläggning för tekniken, som nu har en lång uppskalningsprocess framför sig. Erik Bang ser ändå framåt med tillförsikt:

”Vårt mål är att nå ett ton om dagen inom tolv månader. Klarar vi de tekniska utmaningarna och med bibehållen ekonomisk viabilitet kan det här få mycket stor positiv påverkan på både industrin och planetens välmående – det är väldigt spännande”, avslutar han.

Artikeln publicerades i december 2018.