image1-6
”Textilia erbjuder smarta, miljövänliga och kostnadseffektiva textilservicelösningar för kvalitetsmedvetna kunder inom hälsa och sjukvård, hotell och restaurang samt industrisektorn i Norden. Det betyder bland annat att vi varje dag levererar 100 ton textilier över hela landet och får många hårt arbetande människor att känna yrkesstolthet och värdighet mitt i en tuff verklighet”, berättar Karin Lindmark, som är Textilchef på Textilia. ”Sedan några år satsar vi på Hållbar Textilservice som är ett koncept som rör miljö, arbetsmiljö, underleverantörer och kvalitet”.

”I Hållbar Textilservice ingår ett årligt stipendium för att premiera och uppmuntra studenter med inriktning på Textil och Miljö att satsa vidare inom dessa områden. 
Vi vill att stipendiet ska locka till att tänka i nya banor och få studenterna att fundera på hur ett textilserviceföretag kan minska sin miljöpåverkan genom textilierna”, fortsätter Karin. ”Det är nu tredje gången vi delar ut stipendiet och det är mycket intressanta studier som vi belönar”.

Superstarka kompositer

Med hjälp av råvaror som från kasserade sjukhustextilier, andra textila material och svensk trämassa har Sunil Kumar Ramamoorthy vid Högskolan i Borås skapat superstarka kompositmaterial. Materialen är huvudsakligen förnybara och klarar bland annat de mekaniska kraven för vissa komponenter inom fordonsindustrin.

I Sunils doktorsarbete, som publicerades 2015, redogör forskaren för hur han sammanfört biologiska material med bioplaster. Sådana plaster kan exempelvis vara baserade på sojabönsolja och med hjälp av hög temperatur och tryck binds de olika materialen samman till hållfasta och starka kompositer. Enligt Sunil överträffar styrkan många befintliga kompositmaterial samtidigt som de nya materialen är förnybara. En kombination som inte är så vanlig.

Biologiskt nedbrytbara kompositmaterial har funnits i årtionden men har förknippats med varierande kvalitet och oangenäm lukt. En del av materialen luktar faktiskt som hö och detta är knappast något man eftersträvar i en ny bil. Genom att använda restprodukter från massaindustrin och styra exakt vilka delar av träden man vill ha går det att skapa biokompositer med förutsebara egenskaper, jämn kvalitet och utan lukten av hö. Sunil har också arbetat med att placera textila fibrer i viss ordning som i en vävd produkt. Ett sjukhustvätteri levererade kasserade textilier som dränkts in i bioplaster och härdats med värme och tryck. Resultatet blev ett kompositmaterial med mycket goda mekaniska egenskaper.

”Sunil Kumar Ramamoorthy tog emot Textilias pris 2014 och intresset för den här typen av nya material är stort inom byggsektorn och bilindustrin. För oss skapas ett potentiellt användningsområde för kasserade textilier”, konstaterar Karin Lindmark.

image2-2Miljövänligare alternativ till bomull

Textilias miljöstipendium 2015 tilldelades Malin Larsson och Annie Nilsson från Textilhögskolan i Borås (se bilden). De har undersökt möjligheterna att få fram ett alternativ till den resurskrävande bomullen i form av stjälkfibern Grewia optiva som behandlats med ett speciellt enzym för att skapa en spinnbar fiber.

Det finns många fördelar med att använda stjälkfiber som ett alternativ till bomull – bland annat mindre användning av bekämpningsmedel och lägre vattenförbrukning. Dessutom har stjälkfibrer många bra egenskaper som liknar bomullens vad gäller komfort och absorptionsförmåga. Utmaningen med fibrerna är att de är hårda och styva i sin struktur. De binds nämligen samman av starka molekyler, bland annat pektin. För att göra fibrerna mjukare och mer följsamma behandlade Malin och Annie fibrerna med ett enzym som bryter ner pektinet. Genom processen blev det möjligt att spinna fibrerna till ett garn.

”Vi ville med årets stipendium främja forskning som leder oss mot ett mer miljövänligare alternativ till bomull och ser detta arbete som ett steg i rätt riktning”, berättar Karin Lindmark.

Nya material från gamla lakan

Nästan 80 procent av alla uttjänta textilier i Sverige går till förbränning. Trots att det går att återanvända dem, exempelvis genom nya användningsområden eller genom att skapa helt nya material. Detta var något som Katarina Lindström och Moa Porse från Textilhögskolan i Borås tog fasta på och som resulterade i att de blev vinnare av Textilias miljöstipendium 2013. Hur man skapar nya material från uttjänta lakan och om det är möjligt att införa återvinningssystem för textilier, är frågeställningarna som stipendiaterna försökte besvara.

Vad man kan göra med insamlade textilier undersöktes av Katarina och som i sin studie visade hur en ny typ av material kan framställas från kasserade sjukhuslakan i bomull och polyester. Genom en speciell teknik (nålning) bands fibrerna från lakanen samman med polyester. De sammanbundna fibrerna utsattes sedan för högt tryck för att skapa ett kompositmaterial. Resultatet visade på god hållfasthet och kvalitet hos det nya materialet.

Moas arbete syftade till att besvara frågan om Sverige är redo för ett återvinningssystem för textilier. Slutsatsen var att ett återvinningssystem skulle vara fördelaktigt med tanke på effektivare resursanvändning och minskad miljöpåverkan. Enligt Moa borde ett sådant system införas inom tio år men att det finns ett antal praktiska problem som först måste lösas.

”Vår tanke från början var att dela ut ett stipendium”, avslutar Karin Lindmark. ”Men vi tyckte att båda dessa projektarbeten var så pass värdefulla att vi beslöt oss för att belöna båda två med varsitt stipendium”.

Artikeln publicerad i december 2015