Filippa K är en av de mest drivande krafterna i den svenska modeindustrins förändring mot cirkulära metoder. Aktiva samarbeten för miljönytta och enkel design för hållbarhet är modellen.

Elin Larsson presenterar hållbart mode under en innovationsdag om kreativa industrier i Bogotá. Foto: Svenska ambassaden i Colombia.

”Under många år har vi arbetat med viktiga frågor som att minska vår produktions miljömässiga fotspår, öka användningen av hållbara material och hantera sociala frågor i våra värdekedjor”, säger Elin Larsson, hållbarhetschef på Filippa K.

När vi först når Elin Larsson är hon i Chile, på väg till en konferens om cirkulär ekonomi – och nästa gång i Colombia, för att prata om hållbart mode på en innovationsdag om kreativa industrier. Det är mycket som händer nu inom hållbart mode, och Filippa K befinner sig i hjärtat av utvecklingen – inte minst tack vare att man så aktivt söker samarbeten och ger plats åt innovationer (se till exempel artiklarna ”Renässans för bortglömda tyger med ny förmedling” och ”Återvunnet nylon i nya, hållbara strumpbyxor”).

Kollektioner som går i bräschen

Initiativet Filippa K Front Runners är ett av uttrycken för detta. Där bjuder företaget in till samarbeten för att tänja på gränserna för hur hållbart mode kan vara.

”Vartannat år ungefär väljer vi ut ett fåtal produkter som vi kallar för front runners där vi lägger ner enormt mycket tid, forskning och samarbete för att få dem så hållbara som möjligt genom hela livscykeln, inte skapa något spill och kunna återvinnas i slutändan. De fungerar som vägvisare för resten av kollektionen. Lärdomarna från varje front runners resa implementerar vi allteftersom i vårt ordinarie arbete. 2030 ska alla plagg vara front runners”, säger Elin Larsson.

The Eternal Trench Coat var en av årets produkter i kollektionen: en rock med tio års garanti, gjord av återvunnen polyester som färgats med teknik från We aRe SpinDye (se även artikeln ”Stor miljövinst att färga fiber framför tyg”) och behandlats med OrganoTex (se även artikeln ”Funktionskläder med grön profil”).

Att samarbeta nära i värdekedjan ger stora fördelar, förklarar Elin Larsson. I en cirkulär ekonomi kan de olika leden inte vara så segmenterade som de varit tidigare – de hör till samma organism:

”Jag ser Filippa K som stammen på ett träd, där rötterna är alla leverantörer och underleverantörer och kronan våra återförsäljare och kunder. För att se till att trädet mår bra och kan blomma och ge frukt så måste alla delar må bra och tas om hand.”

Kanske är Elin Larssons roll i liknelsen arboristens? Klart är att hon ser till hela trädet, och gärna vill transportera perspektiv både ned till rotsystemet och ut i kronan. Samtidigt är det många andra träd som växer runt omkring, och vilket genomslag den cirkulära förändringen får avgörs i hög grad utanför landets gränser. Att vara baserat i Sverige ger ändå särskilda möjligheter, menar hon:

”Sverige är ett land som satsar på kreativitet och innovation, vilket krävs för en omställning till cirkularitet. Vi har också en kultur av öppenhet och samarbetsvilja vilket är förutsättning för att skapa nya värdekedjor och ett win-win-upplägg för alla inblandade parter. En utmaning är att inte alla delar i värdekedjan finns inom Sveriges gränser, vi behöver samverka med andra länder för att få till ett komplett ekosystem.”

Ett ramverk för hållbarhet

2011 konkretiserade Filippa K fem hållbarhetsåtaganden att uppnå till 2030, och 2014 lanserades ramverket Circular Fashion för att väva ihop dem. En bärande strategi är att få plaggen att ingå i cirkulära kretslopp.

”Det handlar om att röra oss bort från de linjära modeller vi har idag där man tar råvaror ur ena änden och som slutar som avfall i den andra, utan istället att röra sig mot cirkulära modeller, likt ett naturligt kretslopp, där vi tar ansvar och tar till vara på alla resurser hela vägen och inget spill skapas. Genom Circular Fashion är vi dedikerade till fyra R – Reduce, Repair, Reuse, Recycle”, berättar Elin Larsson.

Miljöpåverkan och resursåtgång ska reduceras till ett minimum, och när de är utslitna ska materialen kunna återvinnas till nya fibrer. Men först ska de leva så länge som möjligt i varje cykel – en ambition som formar både stil- och kvalitetsval i designprocessen. Plaggen görs tidlösa och tåliga – och reparationer, second-hand, återbruk och uthyrningstjänster håller dem i användning ännu längre.

The Throw Away Dress är ett av 2018 års konceptplagg från Filippa K Front Runner-iniativet. Den komposterbara klänningen består av naturlig fiberduk i Tencel-material. Färgen kommer från livsmedelsavfall. Foto: Filippa K.

”Vi skapar produkter som kan leva länge både vad gäller stil och kvalitet, men också produkter i mer hållbara material genom en hållbar process. Det handlar också om att hjälpa kunden att ta bättre hand om sina kläder genom vårt Care-koncept och de kan uppdatera sin garderob på alternativa sätt, som genom att köpa Filippa K Second Hand eller att hyra kläder genom Filippa K Lease. På det viset kan vi erbjuda kunderna sätt att uppdatera sig själva utan att bidra till överkonsumtion, utan att få en översvämmad garderob eller att lägga mycket pengar på kläder de bara använder ibland eller under kortare perioder. Också att man har möjlighet att lämna tillbaka kläder man inte längre använder och få en ersättning för detta genom Filippa K Collect. Då kan de säljas igenom som second hand eller gå till återvinning – när det om några år finns en sådan storskalig infrastruktur på plats”, berättar Elin Larsson.

Enkelhet är den renaste formen av lyx, lyder företagets motto, och man ser som sitt uppdrag att förmedla det och inspirera kunderna till en mer medveten konsumtion.

”Vi vill uppmana kunder till att fokusera på långvarig kvalitet och design, så att de har färre och bättre plagg i sina garderober”, säger Elin Larsson.

Nya fibrer utmanar bomull

Ett område man arbetat intensivt med är att fasa ut bomull till förmån för mer miljövänliga alternativa fibrer, till exempel lyocell. Materialet baseras på cellulosa från snabbväxande träslag som eucalyptus, och tillverkas i en sluten process där kemikalierna återvinns, med en bråkdel av vattenåtgången jämfört med bomull.

”Lyocell har en väldigt stor betydelse för oss och är vår fjärde mest använda fiber. Lyocell kommer inte bara från eucalyptus utan kan också ha inblandning från svensk skogsråvara. En utmaning inom den branschen är att det är svårt med spårbarhet och transparens – det är viktigt och kommer att bli ännu viktigare framöver”, förklarar Elin Larsson. Hon fortsätter:

”I dagsläget kommunicerar vi vilka som sytt plaggen på varje produkt på vår hemsida. Vårt mål är att vara helt spårbara och transparenta och i dagsläget har vi börjat använda en digital plattform som bygger på blockkedjeteknik för att spåra kedjan bakåt, som heter TrusTrace. Denna plattform kommer i framtiden även kunna erbjuda transparens och kommunikation ut mot kund via moderna digitala lösningar.”

Det är nästan svårt att greppa vidden av den omställning som den globala textilindustrin måste göra. Klädproduktionen i världen har dubblats på femton år. Varje plagg används färre och färre gånger, och 73 procent bränns till slut eller läggs på deponi. Trots allt ser Elin Larsson framåt med tillförsikt.

”Det krävs en systemförändring både vad gäller tekniska lösningar men också mindsets och beteenden – vad gäller allt från producenter, företag, politiker och kunder. Det är en stor omställning men jag tror det är möjligt. Och det är viktigt att de finns front runners som vågar gå i bräschen.”

Artikeln publicerades i januari 2019.