fbpx

Stålindustrin

Stålindustrin

Stål formar en bättre framtid

Användningen av stål ökar i takt med att jordens befolkning och dess välfärdsambitioner växer. Svensk stålindustri är världsledande när det gäller avancerade stålprodukter som kan bidra till en hållbar utveckling globalt.

Branschen sysselsätter cirka 15 500 personer direkt och cirka 25 000 personer indirekt. Det sammanlagda värdet av exporten uppgick 2017 till 49 miljarder kronor, vilket utgjorde 3,7 procent av Sveriges totala varuexport. Svenskt stål exporteras till cirka 150 länder.
Vid tre anläggningar i Sverige framställs stål från malm, dessa anläggningar svarar för omkring två tredjedelar av Sveriges totala stålproduktion. Vid tio anläggningar utgör skrot råvaran för stålet. Dessutom finns det omkring femton anläggningar som endast har bearbetning av stål, såsom valsning, smide och dragning.

Vid tillverkning av stål krävs järnråvara i form av malm eller skrot samt legeringsämnen för att materialet ska få de önskade egenskaperna. Vid tillverkning av malmbaserat stål behövs även kol som reduktionsmedel och kalk som slaggbildare.

Produkter och miljö

Det är svårt att föreställa sig en värld utan stål och även om det inte alltid syns finns materialet överallt i din vardag. Stålbalkar, bilar, cyklar, broar, stolpar, smycken, medicinsk utrustning, saxar, bestick, diskmaskiner, datorer är bara några exempel på produkter som innehåller stål. Andra exempel är vindkraftverk, verktygsstål som används för att forma en iPhone eller för att pressa kontaktlinser och sömlösa rör.

Stål kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att kvaliteten försämras. Järnatomerna är eviga och genom att smälta om skrot kan man få fram nya stål med nya och ännu bättre egenskaper.

stal2 Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet och skapa samhällsnytta. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt klimatavtryck internationellt sett, och produkterna gör än större nytta för klimat och miljö när de används i samhället.

Om man mäter antal producerade ton så är svensk stålindustri globalt sett en liten aktör, men flertalet stålföretag är världsledande i olika produktsegment. Företagen har valt att utvecklas mot en hög specialisering inom utvalda marknadsnischer. Effektiva och miljösmarta stålprodukter från Sverige bidrar till mindre materialåtgång, längre livslängd, mindre slitage och ökad energieffektivitet. Genom att maximalt utnyttja återvunna råvaror, så som skrot, kan stora resurser sparas. Svensk stålindustri och dess produkter gör samhällsnytta varje dag genom att skapa hållbara lösningar. Företagen ser hållbar produktion som en möjlighet att öka värdet i sina erbjudanden. Det globala klimatet och miljön skulle må bra av mer stål tillverkat i Sverige eftersom de globala utsläppen då skulle minska, även om det på kort till medellång sikt skulle innebära ökade utsläpp i Sverige. Den bästa miljöpolitiken är därför att värna en fullständig värdekedja i Sverige.

Materialutveckling är en nyckelfaktor för stålindustrins framgång med att generera samhällsnytta. Ett bra exempel är användningen av höghållfasta stål. Höghållfast stål är starkare än konventionellt stål och när det används i ett fordon minskar både fordonets vikt och bränsleförbrukning. Om en miljon ton höghållfasta stål skulle ersätta konventionella stål i EU:s fordonsflotta, ger det ge en energibesparing på 31 TWh och minskade koldioxidutsläpp med åtta miljoner ton under fordonens livstid. Dessutom blir materialåtgången vid tillverkningen mindre än med ett konventionellt stål.

Stålindustrin gör mer än stål. Bland annat levererar industrin drygt två terawattimmar energi i form av processgas, el och fjärrvärme. Dessutom produceras biprodukter från de metallurgiska processerna såsom Hyttsten och slaggasfalt. Slaggasfaltens egenskaper är ofta bättre än traditionell asfalt. Slaggasfalten håller längre tack vare god vidhäftning mellan slagg och bitumen, och uttaget av jungfruliga material minskar, liksom bullernivån. Slagg används också för att rena vatten. Höganäs AB har utvecklat produkten Minrent® där slagg utgör huvudmaterialet.

Processer och miljö

Att tillverka stål kräver betydande mängder energi då processerna oftast sker vid temperaturer som överstiger 1 000°C. Produktionen pågår kontinuerligt och stålverken behöver därför stabil tillgång till högvärdiga energibärare. Användningen av olja har minskat radikalt till förmån för gas och i vissa fall till elektrisk energi. Det har under åren gjorts många viktiga åtgärder vad det gäller energieffektivisering, produktionsprocesser, och reningsutrustningar. Den miljöpåverkan stålindustrins processer ger har inom flera viktiga områden minskat betydligt.

  • Koldioxid – Svensk stålindustri står idag för cirka 11 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. 90 procent av utsläppen kommer från reduktionen av järnmalm till järn med hjälp av kol. Någon alternativ teknik finns för närvarande inte, men flera svenska utvecklingsprojekt pågår (se Hybrit-projektet nedan). Övriga utsläpp kommer från användning av fossila bränslen.
  • Kväveoxider – Höga temperaturer medför att bildning av kväveoxider är svår att undvika i samband med förbränning av bränslen eftersom kvävet finns i luften. Utsläpp av kväveoxider har minskat med hjälp av ny brännarteknik, rening av avgaser och syraåtervinning i betningsprocesser.
  • Svaveldioxid – Utsläpp av svaveldioxid är direkt relaterat till förbränning av olja i värmningsugnar och till kokstillverkningen. Oljor med lägre svavelhalter, mer gasanvändning och förbättrad rening har minimerat utsläppen.
  • Stoft – Stoft bildas i många av stålindustrins processer. Reningsteknik, filter och fläktsystem har gjort att stoftutsläppen minskat betydligt. Stoftet upparbetas på metallinnehållet som återanvänds i processen.
  • Vatten – Det främsta användningsområdet för vatten är kylning, men också för rening av processgaser, som smörjmedel, för rengöring och för betning.
  • Restprodukter – mängden restprodukter följer i princip mängden producerat råstål, där fem miljoner ton råstål genererar två miljoner ton restprodukter årligen, varav drygt hälften är metallurgiska slagger. Hela 80 procent av restprodukterna säljs eller används internt och resterande 20 procent deponeras.
  • Transporter – Den omfattande utrikeshandeln med över 150 länder världen över gör transporter till en viktig del av konkurrenskraften. Drygt 50 procent av stålexporten går med järnväg, drygt 40 procent med fartyg och resten transporteras med lastbil.

HYBRIT-projektet för fossilfri stålproduktion 2045

SSAB tillverkar stål genom att med hjälp av kol reducera malm i masugn. Deras produktionssystem är ett av de mest koldioxideffektiva i världen. Samtidigt innebär dagens framställningsteknik att SSAB med sina tio procent av landets totala utsläpp är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Mot bakgrund av detta inledde SSAB, LKAB och Vattenfall under 2016 ett industriellt utvecklingsprojekt, HYBRIT, en förkortning för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology. Syftet med projektet är att hitta lösningar med en vätgasbaserad järnproduktion. Med en så kallad direktreduktion skulle vätgas kunna användas för att skilja järnet från syret, utan att använda kol. Slutprodukten blir då järn och vatten.
Med stöd av Energimyndigheten började i juni 2018 en pilotanläggning byggas i Luleå. Om initiativet lyckas innebär det en unik möjlighet för Sverige att ställa om till ett mer hållbart samhälle och ett stort bidrag till att Sverige kan nå uppsatta klimatmål för 2045.
Läs mer om projektet: www.hybritdevelopment.com

Framsteg, utmaningar och vision

Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret

Vilka är stålindustrins viktigaste framsteg för miljön de senaste 20 åren?

”
Svensk stålindustri har kommit långt när det gäller att effektivt utnyttja råvaror och energi och samtidigt minimera miljöpåverkan, i vatten, mark och luft. Till exempel har andelen olja minskat med 60 procent sedan 2011 och cirka 80 procent av restprodukter från processerna säljs i form av produkter eller återanvänds internt i processerna.

Men den höga utvecklingstakt stålföretagen har för att hela tiden ta fram nya och bättre stålsorter är nog ändå de viktigaste framstegen eftersom nya stålsorter kan skapa förutsättningar för klimatsmarta produkter som till exempel havsbaserad vindkraft, solcellspaneler, vätgasceller eller lättare fordon som drar mindre bränsle. Det svenska stålet gör absolut störst klimatnytta genom att förbättra och klimatoptimera produkter som vi använder i vardagen och som bygger framtidens klimatsmarta samhällen.

På vilket sätt ingår stålindustrin i en cirkulär ekonomi?
Återvinning är ingen nyhet för stålindustrin. Sedan 1800-talet har det funnits processer för att smälta om skrot och tillverka nya stålprodukter. Idag är skrot en mycket viktig och eftertraktad råvara för stålindustrin, därför har kraven på att produkter designas för återvinning ökat och insamlingen har blivit effektivare. Dessutom har skrotsorteringen förbättrats. På så sätt kan värdemetaller sparas och föroreningar minimeras. Vårt mål inom stålindustrin är att bara samhällsnyttiga produkter ska lämna företagen, det vill säga inget avfall och inga utsläpp. Där är vi inte än men när det gäller återvinning och återanvändning av råvaror har vi kommit väldigt långt. Kanske längst av alla branscher faktiskt.

Stålindustrin har tagit fram en klimatfärdplan för en konkurrenskraftig och fossilfri stålindustri 2045. Vad är de viktigaste delarna i färdplanen?
Färdplanen beskriver hur stålindustrins processer ser ut idag och vilka alternativ som finns för att få bort utsläppen. Den största delen av koldioxidutsläppen kommer från masugnsprocessen, drygt 80 procent, och där görs satsningen på reduktion med vätgas för att eliminera utsläppen. Det kräver dock mycket el för att tillverka vätgasen, uppskattningsvis 15 TWh. Dessutom behöver stålindustrin biobaserade bränslen för att ersätta dagens fossila naturgas och gasol. Även biokol av särskilt hög kvalité behövs för att ersätta delar av dagens kolanvändning. Ska man bara komma ihåg en enda sak om stålindustrin klimatfärdplan så är det att vi behöver mycket mer el för att bli fossilfria. Då ska man också betänka att många andra sektorer så som transportsektorn ser el som en möjlig väg till fossilfrihet. Detta ställer höga krav på svensk elproduktion och distribution framöver. 
Läs mer om klimatfärdplanen: www.jernkontoret.se/klimatfardplan

Kommer ni att vara fossilfria till 2045?
Vi har visat på vilka åtgärder som kan göra stålindustrin fossilfri men det ställer höga krav på politiken att leverera de förutsättningar som krävs för att vi ska nå dit. Vi behöver till exempel långsiktig finansiering av forskningsprogram, stora investeringar i infrastruktur och elproduktion. Och vi behöver en politisk vilja att skapa tillväxt och konkurrenskraft för att företagen ska kunna investera i stora utvecklingssteg och nya processer.

Jernkontoret utgör programkontor för det strategiska forskningsprogrammet Metalliska material. Vad forskar ni om i det programmet?
Det är verkligen en jättestor bredd. Allt från digitalisering till gjutningsteknik. Några viktiga delar handlar om att minska klimatpåverkan och att optimera processer. Även återvinning och cirkularitet är viktiga forskningsområden ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Hur jobbar svensk stålindustri med FN:s globala mål, Agenda 2030?
Företagen jobbar alla på sitt eget sätt men branschen jobbar också tillsammans, bland annat genom vårt gemensamma hållbarhetsnätverk för gruva och stål. Sedan 2015 har Jernkontoret inlett ett samarbete med SEI, Stockholm Environment institut, som dels har resulterat i en handlingsplan för ökad samhällsnytta men också en kompass för att nå globala målen. Kompassen är utformad så att en åtgärd kan värderas utifrån hur den påverkar alla målen samtidigt. Det ger oss vägledning för att se hur till exempel energieffektivisering eller ökad jämställdhet också påverkar andra mål så som landsbygdsutveckling och tillväxt positivt.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?


”Utsläppen av koldioxid är den svåraste frågan att lösa rent tekniskt. Där behövs omfattande forskning och utveckling i global samverkan. Vårt svenska Hybrit-projekt, som syftar till att skapa en ny vätgasbaserad direktreduktionsprocess kan bli det teknikskifte som krävs för den masugnsbaserade produktionen att kunna producera stål utan koldioxidutsläpp.”

Branschens kompetensförsörjning är också en stor utmaning då många av våra verksamheter ligger på landsbygden samtidigt som urbaniseringen går fort i Sverige just nu. Det går inte att flytta stålverk, vi är helt beroende av att människor vill bo och jobba på landsbygden på våra företag. Intresset för tekniska utbildningar, särskilt på yrkesinriktade program har också minskat, vilket vi också ser som en utmaning framöver. Andelen kvinnor som söker sig till branscher ökar på flera håll men vi har fortfarande en bra bit kvar till jämställdhet vilket vi också ser som en utmaning att jobba vidare med. Även mångfalden bland våra anställda behöver öka om vi ska representera befolkningen i stort och ha en rekryteringsbas från hela befolkningen.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
Att finnas kvar lång tid framöver. Ska man finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera så måste vi vara hållbara, det är en självklarhet.

Vision för framtiden

Den svenska stålindustrin har en gemensam vision för 2050: 
”Stål formar en bättre framtid”.

Med visionen följer tre åtaganden:

  • Vi leder teknikutvecklingen: Vår forskning och innovation revolutionerar tekniken i framtidens samhällen. Våra stål utmanar ständigt teknikens gränser.
  • Vi föder kreativa individer: Vår arbetsmiljö stimulerar människor att utveckla nya samhällslösningar i global samverkan. Vår kreativitet utmanar ständigt tankens gränser.
  • Vi skapar miljönytta: Vår tillverkning använder resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Våra ambitioner utmanar ständigt det möjligas gränser.

Läs mer om visionen: www.jernkontoret.se/visionen

Exempel på varor och tjänster från denna bransch som gör miljönytta

Printade pulverkomponenter sparar vikt

Höganäs AB är världens ledande tillverkare av metallpulver, med både återvunnet skrot och järnmalm som råvara. Idag är metallpulver en högteknologisk produkt. Ofta används pulvret som råmaterial för komponenter som pressas och sintras (bränns ihop), till exempel inom bilindustrin. En genomsnittlig bil innehåller ungefär nio kilo pulver – Höganäs har hälften av den marknaden. Jämfört med alternativa metallbearbetningstekniker är...

Läs mer

Mer än stål från stålindustrin

Det finns stor potential i järn- och stålindustrins restprodukter och ett ökat intresse att använda dem på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt. Under 2010 producerades knappt fem miljoner ton järn- och stålprodukter i Sverige och utöver detta genererade produktionsprocesserna cirka 2 miljoner ton restprodukter av olika slag. Metallurgiska slagger utgjorde cirka hälften av mängden och resten bestod av bland...

Läs mer

Höghållfasta stål ger ökad miljönytta

Lätta och höghållfasta stålkonstruktioner spar material både i produktionen och hos slutanvändaren. För transportfordon, lastmaskiner och lyftkranar ger höghållfasta stål ökad livslängd och ofta lägre bränsleförbrukning. Detta är egenskaper som efterfrågas alltmer i takt med stigande energipriser och ökad miljömedvetenhet. På det sättet är SSABs satsning på höghållfasta stål en satsning på miljön. Samtidig innebär järnmalmsbaserad ståltillverkning stora utsläpp...

Läs mer

Vår miljö behöver innovationer. Vi samlar exempel på produkter som gör miljönytta när de används samt nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gör för att minska miljöpåverkan.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »