Intelligent ventilationslösning bidrar till ett energieffektivare samhälle

Intelligent ventilationslösning bidrar till ett energieffektivare samhälle

Ventilationssystem som bullrar, ger drag och ojämn rumstemperatur är tyvärr inte ovanliga. En person som redan för 15 år sedan var redo att ta sig an problemen är Herman Lindborg. Han upptäckte att det fanns mycket att förbättra i ventilationssystemen vid laboratorierna vid Lunds Universitet.

Herman uppfann då en ny lösning för laboratorieventilation och för 10 år sedan ett luftdon med nya egenskaper (luftdonen är viktiga komponenter i ett ventilationssystem och har som uppgift att förse lokalen med frisk luft och suga ut motsvarande mängd luft). Idéerna resulterade i att företaget Lindinvent AB bildades och de första projekten uppstod i samarbete Akademiska Hus som äger universitets fastigheter. Målet för företaget var och är att tillverka ett system för luftflödeskontroll som både skapar god arbetsmiljö och minskar slöseriet med energi.

Energieffektiva åtgärder i byggnader hen ökande energikostnaden en viktig drivkraft. För att möta kraven har Lindinvent utvecklat systemlösningar som ger energieffektiv ventilation och bra inneklimat till låg livscykelkostnad.

Det intelligenta och gröna luftdonet

Närvarograden på ett kontor är i storleksordningen 15 procent av tiden. Behovet av ventilation varierar därför mycket under dygnet, något som de flesta ventilationssystem inte tar större hänsyn till. Det är naturligtvis slöseri med energi att låta systemet gå med full kapacitet när behovet av frisk luft är lågt. Lindinvent framhåller sina ”intelligenta luftdon” (Intelligent Diffuser for Climate Control, IDCC) som viktiga komponenter i ett energieffektivt och smart ventilationssystem.

Vad är det då som gör att luftdonet kan betraktas som intelligent? Donet har motoriserade lameller som via detektorer anpassar sig efter ventilationsbehovet. När luftbehovet är litet drar lamellerna ihop sig och flödet minskar. Ökar luftbehovet vidgas lamellerna och släpper in mer luft. Det som styr det hela är detektorer som är placerade på donet. Närvarodetektorn kan också kopplas till belysning och annan strömförsörjning som kan stängs av eller sätts på beroende på om det finns någon i rummet. Grundtanken är alltså att flödesbehovet och rumsklimatet ska regleras ute i rummen och att systemet ska anpassa sig till behovet. Man kan säga att ur klimatsynpunkt kan varje rum eller zon i byggnaden leva sitt eget liv. Systemet använder undertempererad luft (ca 15°C) och ska lokalerna kylas tillsätter man bara mer luft. Ventilationssystemet kan övervakas och styras via internet och/eller handdatorer.

Ett traditionellt ventilationssystem förbrukar i storleksordningen 150 – 200 KWh per kvadratmeter lokalyta och år. Används en systemlösning byggd kring luftdon från Lindinvent blir förbrukningen avsevärt lägre. Det rör sig om i storleksordningen 50 – 75 KWh per kvadratmeter och år om man gör rätt.

Lindinvent kallar det aktiva tilluftsdonet ”det gröna donet” eftersom det har mycket låg livscykelkostnad jämfört med andra konventionella lösningar. ”Det gröna donet” har under senare år vunnit både Stora Inneklimatpriset och Stora energipriset.

Variabelt luftflöde på Chalmers

Ett exempel på hur systemet med intelligenta luftdon kan utnyttjas finner vi på Chalmers i Göteborg. I samband med en ombyggnation av en större byggnad valde man att installera ett luftbehandlingssystem med variabelt flöde i stället för ett system med konstant flöde.

Det ombyggda luftbehandlingssystemet försörjer nu fem våningsplan med mittkorridor och cellkontor, samt en källare med förrådsutrymmen. Luftbehandlingssystemet är igång under normal kontorstid. Om rummet är tomt och rumstemperaturen är under 23°C ger tilluftsdonet ett minimiflöde på 5 l/s. När någon vistas i rummet ökas luftflödet till 10 l/s genom en närvarogivare i donet. När rumstemperaturen överstiger 23°C kan varje tilluftsdon tillföra upp till 40 l/s för att hålla rumstemperaturen på denna nivå. Under nattetid eller helger är antingen luftbehandlingssystemet helt avstängt eller så ger samtliga don minimiflöde. På detta sätt har man sparat 100 procent av uppvärmningen av tilluften, 50 procent av elen till fläktar och 7 procent av värmen till radiatorer.

Artikeln publicerad i januari 2010